Möten och aktiviteter


Norrlandsförbundets Övriga Sverige-möte den 20 februari 2023

Lars Agerberg och föreläsaren Jan-Erik Nowacki.

Tema för mötet var geoenergi, och anledningen till att vi tog upp detta ämne var de skenande kostnaderna för uppvärmning med el. Vi var intresserade av att höra vilka alternativ eller komplement till direkt eluppvärmning som kan fungera i Norrland och även i andra delar av Sverige där bebyggelsen ligger glest. Med geoenergi avses vanligen jord- eller bergvärme. Men på mötet berörde vi även andra former av energi.

Till mötet hade vi bjudit in Jan-Erik Nowacki, som har erfarenhet av geoenergi och utveckling av värmepumpar. Jan-Erik har även erfarenhet från lokal värmelagring och distribution av energi i form av fjärrvärme. Utifrån hans breda erfarenhet kunde mötet om energi beröra tre områden: Alstra, lagra och distribuera.

Mötet hade fem deltagare fysiskt på North Sweden Stockholm Office, och 17 deltagare digitalt på Zoom.

Referat från mötet

——————————-

Allt om Norrlandsförbundets 70-årsjubileum 2022

Under jubileumsåret 2022 använder vi genvägen nf70ar.se och taggen #nf70ar för material som har med firandet att göra. Listan fylls på eftersom.
Håkan Nordströms fina bildgalleri [220531]

—————————————————

Norrlandsförbundets träff den 10 maj 2022

Vid mötet den 10 maj, som genomfördes både fysiskt på North Sweden Stockholm Office och digitalt med Zoom, medverkade även riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Vi har ett gemensamt intresseområde, nämligen vilka grundläggande behov som kan finnas i de små samhällena, och som måste tillgodoses för en långsiktig överlevnad. En användbar tankemodell för analyser av detta område kan vara den behovshierarki för individer som utvecklades av Abraham Maslow på 1940-talet, och som Hela Sverige ska leva hade anpassat till hela samhällen.

Hela Sverige ska leva har cirka 5 000 lokala utvecklingsgrupper anslutna till sig via 24 länsavdelningar. En stor del av utvecklingsgrupperna är civilsamhällets föreningar, bland annat ett stort antal föreningar som driver bygdegårdar. Organisationens uppdrag är att stärka lokalt och påverka nationellt. Stärka lokalt innebär att stötta lokala utvecklingsgrupper i deras arbete. Påverka nationellt innebär framförallt opinionsbildning, arrangera och att delta i konferenser.

Terese Bengard, verksamhetschef i Hela Sverige ska leva, inledde med att berätta om organisationens arbete, och om hur de hade använt Maslows som ett diskussionsunderlag för att beskriva behov på olika nivåer i samhällen. Modellen är ursprungligen en analysmodell för den enskilda människans prioritering av sina behov. Modellen illustrerar individens behov i trappsteg, från basala behov till högre mål efter hand som de lägre behoven realiseras. Hela Sverige ska leva använde systematiken och större delen av rubrikerna i modellen, men ersatte individens behov med samhällets behov. Terese redogjorde för de fem stegen i hierarkin för samhället, och förklarade hur de hade resonerat i varje steg.

Därefter kom diskussionerna att handla om landsbygdspolitik, bland annat om skatter, behovet av mötesplatser, kultur samt om den missvisande bild av landsbygden som inte minst finns av Norrlands inland. Vi konstaterade att inställningen är ofta att landsbygden kan hitta lösningar själv, och förväntas därmed också göra saker själv. Vidare diskuterades att samma problem kan visa sig på olika nivåer. Ett exempel är trygghet där räddningstjänst ofta finns nära medborgarna, medan ambulans finns på längre avstånd och polisen ännu längre bort. Trygghet som beror av tillgång till service påverkas alltså av avståndet till leverantören eller till den som annars tillhandahåller tjänsten. Avstånd påverkar i alla delar av landet, men är en särskilt tydlig faktor i stora delar av Norrland.

Gruppen Övriga Sverige har noterat att forskning om samhällen ofta fokuserar på faktorer som specifikt har bidragit till en positiv utveckling. Men det kan även vara lika viktigt att förstå vilka faktorer som är de mest nödvändiga för ett mindre samhälle. Faktorer som, om de tas bort, medför att samhället inte överlever på sikt. Vi tror att de allra mest grundläggande behoven i samhällen kan vara likartade, medan olikheter som kan medföra en positiv eller negativ utveckling finns på högre nivåer i behovshierarkin. Vidare kan de behov som tillgodoses i ett samhälle ofta vara utbudsdrivna, och inte genererade av de unika behoven. Anledningen till detta kan vara att de som tillgodoser behoven, kommersiellt eller offentligt, strävar efter likformiga lösningar för att ge skalfördelar.

Norrlandsförbundet har goda erfarenheter från samverkan med universiteten i olika frågor, och till detta möte hade vi därför bjudit in Patrik Cras från Lantbruksuniversitetet (SLU). Vi hoppas nämligen kunna engagera studenter på SLU för att studera dessa och andra närliggande frågor i sina examensarbeten, gärna med Maslows behovshierarki som analysmodell och inspiration. Även om vi gärna ser att ett examensarbete primärt tar sikte på att kartlägga de mest basala behoven, kan ett sådant arbete också identifiera samhällets behov på Maslows övriga nivåer. Vi hoppas dessutom att både direkta och indirekta konsekvenser av utebliven service kommer att belysas. Modellen kan då behöva kompletteras med vem som levererar behoven i samhället, och om det kan finnas nya alternativ att tillgodose behoven än de sätt som nu är vanliga.

Avslutningsvis diskuterade vi om Maslowmodellen kan ha kontaktytor mot andra modeller. Vi tog bland annat upp om modellen går att kombinera med Foundational Economy, lokalekonomisk analys, jämviktslägen i befolkningsstorlek enligt Dunbars tal, eller KASAM som är ett begrepp som innebär att en individ kan vara vid god hälsa om denne kan känna sig delaktig i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt. Allt detta kan vara inspiration till examensarbeten med Maslows modell som grund, och även i kombination med andra modeller.

Vid tangenterna,

Lars Agerberg

Norrlandsförbundet, Övriga Sverige

——————-

Inbjudan till 70-års jubileumsfest/förbundsmöte

2022-03-19 av admin

Vid förbundets förbundsmöte den 31 maj – 1 juni firar vi förbundet fyller 70 år. Du är välkommen att fira tillsammans med oss på Köpmanholmen och Ulvön som är förbundets vagga.

Inbjudan och program

Ulvöhamn

Program

31 maj – 70 år med
Norrlandsförbundet
Vi startar med registrering och lunch kl. 11.30
Lokal: Ringarbönninga, Köpmanholmen
Ur programmet:
Kl. 13.00 Guidning Herrgårdsparken
Hållpunkter:
Kl. 14.30 70 år med Norrlandsförbundet, Ulla Näsman
Kl. 15.20 Filmvisning Ingeborg Hedberg
Kl. 16.00 Båt till Ulvön, Fika kaff e + macka
Kl. 17.30 Ulvö Museum och Ulvö Gamla kapell, guidning
Kl. 18.15 Incheckning Ulvö Hotell
Kl. 18.30 Surshow Ruben Madsen
Kl. 19.00 Jubileumsmiddag med utdelning av våra hedersbelöningar Norrlandsbjörnen och
Olof Högbergs-plaketten.
Värd för förbundsmiddagen, Per Nyhlén Kommunstyrelsens ordförande, Örnsköldsviks
kommun.

1 juni – Vi blickar framåt
08.30 Norrlandsförbundet framtidsspanar
09.15 Gäst
10.15 Fika
10.25 Stadgeenliga årsmötesförhandlingar
12.25 Avslutning
12.30 Lunch
13.45 Avresa till Köpmanholmen, MF Ulvön

Anmälan
Anmäl dig snarast till vårt kansli, dock senast 1 april.
Frågor: Ring Gunnar Olsson 070-620 41 78 eller maila: info@norrlandsforbundet.se

.

Anmälan gäller både arrangemang och boende.
Totalt finns en begränsning på 80 deltagare

Avgift för deltagande:
Offentlig, myndighet, företag, 1295 kr
Styrelse, länsgrupp, medlem, 595 kr
Ungdom/studerande upp till 30 år 395 kr
Betalning sker mot faktura.

————————————————-

Norrlandsförbundets Övriga Sveriges fortsatta möte om logistik i glesbygd

Ju längre avstånden är, desto mer kan sparas med samordning av transporter. Detta har varit
en hypotes som Norrlandsförbundets grupp Övriga Sverige har arbetat med under de senaste
två åren. En del av arbetet har skett i samverkan med Linnéuniversitetet, där tre studenter har
skrivit en kandidatuppsats med rubriken ”Samordnade varutransporter i glesbygden”.

Referat från mötet

Kandidatuppsats om ”Samordnade varutransporter i glesbygden”, Linnéuniversitetet.

”————————————————–

Norrlandsförbundets träff om bredband i glesbygd

Den 14:e oktober samlades Norrlandsförbundets grupp ”Övriga Sverige” för en träff med temat
bredband i glesbygd. Den här gången hade vi bjudit in Claes Palmgren från Post- och
Telestyrelsen (PTS) som berättade för oss om deras regeringsuppdrag för utbyggnad av
bredband. På träffen deltog ett 10-tal medlemmar och gäster, några på plats på North Sweden
Stockholm Office, andra på videolänk. Vi som var på plats fick som vanligt förtäring med
norrländsk anknytning.

Här kan du läsa referat från mötet

”—————————————————-

Norrlandsförbundets träff om samordnad logistik i glesbygd 4 november 2020

Norrlandsförbundetsgrupp Övriga Sverige har avvaktat en tid med att genomföra ytterligare möten för att se hur pandemin skulle utvecklas. Vi har nu insett att vi kommer att behöva hålla våra möten digitalt med en mötestjänst under en tid framöver. Den 4 november var det dags för vår första helt digitala träff med temat samordnadlogistik i glesbygd.

Här kan du läsa referat från mötet

——————————————————

Rapport från möte i Norrlandsförbundets grupp Övriga Sverige.

Norrlandsförbundets grupp ”Övriga Sverige” träffades den 11:e mars på North Sweden Stockholm Office. Vi var sex deltagare på träffen, ochtemat var idén att etablera PostNord som logistiska nav i mindre orter i glesbygd.

Till träffen hade vi bjudit in Jörgen Wahl, konsult med erfarenhet från utvecklingsprojekt både inom privat och i offentlig sektor. Jörgen inledde med att berätta om sina tidigare kontakter med Posten i det skede då sammanslagningar diskuterades mellan den svenska, tyska och danska posten. Vid det tillfället fanns även tankar på att utveckla Postens infrastruktur i den norra delen av landet. Men Posten hade då mer fokus på tillväxt genom fusioner, så satsningen på norra Sverige blev inte av.

Den franska posten brottas, liksom PostNord, med en minskande kärnverksamhet. PostNord tycks vilja banta sig ur en allt svårare ekonomisk situation. Den franska posten utvecklar och erbjuder istället nya tjänster. Man skolar bland annat om en del av sina medarbetare till att kunna stödja äldre medborgare i samhället. I tillägg till att dela ut brev och paket träffar franska brevbärare äldre medborgare, pratar en stund med dem och rapporterar deras hälsotillstånd till deras anhöriga.

Under hösten 2019 har exilgruppen därför diskuterat om även PostNord kan ha intresse av att bredda sina tjänster, exempelvis att etablera logistiska nav i glesbygden. Det kan handla om distribution av paket och livsmedel från lanthandlarna till medborgarna, hämta produkter från lantbrukare i närproduktionen, köra barn till och från förskolor och skolor, samordna körningar med minibussar till större orter eller städer m.m.

Vi diskuterade olika aspekter av idén, bland annat att det kan finnas vissa politiska problem med att realisera vårt förslag. Ett problem kan vara att de olika tjänsterna kan behöva upphandlas enligt LOU eller andra regelverk. Ett annat är frågan om sekretess mellan olika områden och mot de privata aktörerna. Det finns redan flera kommersiella aktörer att ta hänsyn till. Livsmedelshandlarna har sina intressen att bevaka, liksom transportsektorn. Sannolikt är dock varje sektors vinstmöjligheter alltför små i de områden där vi tänker oss att PostNord skulle etableras.

Norrlandsförbundets roll i projektet kan vara att samordna en förstudie av de logistiska behoven i ett antal utvalda orter i glesbygd. Vi avsatte därför andra halvan av träffen till att diskutera modeller för en sådan förstudie. Jörgen Wahl har tidigare arbetat med en modell i form av ett hjul med ekrar som både illustrerar nivån på projektet, målet med projektet och där deltagarna symboliseras av ekrarna. Deltagarna i hjulet ska leverera något, men även kunna ta med sig något från sitt deltagande i projektet.

Vi konstaterade att det kan behövas två nivåer i förstudien, en visionär nivå och en operativ nivå. Den visionära kan ha det överordnade målet att kunna bo kvar glesbygd och möjliggöra för ny inflyttning. Det operativa målet är att etablera en lokalt väl fungerande logistik som underlättar servicen i närområdet. Alternativt kan visionen vara en väl fungerande by i glesbygd och det operativa målet en logistik för samhällsnytta och kommersiell service.

Ett nätverk kan bidra till att realisera projektet. Deltagarna i nätverket blir då ekrarna i hjulet enligt Jörgens modell. Deltagarna, ekrarna, bör ha olika bakgrund, representera olika intressenter och ha olika kompetenser. Några av dessa kan vara representanter för lanthandlarna, forskningen, Jordbruksdepartementet, Riksdagens näringsutskott, Post- och telestyrelsen, Tillväxtverket, SKR, LRF samt naturligtvis PostNord, Vi enades slutligen om att vi skulle återkomma med konkreta förslag på organisationer och/eller kontaktpersoner som kan utgöra ekrar i en kommande förstudie. En sådan kontaktperson kan vara den utredare som ansvarade för utredningen ”Service i glesbygd” (SOU 2015:35).

Vid tangenterna,

Lars Agerberg

Sammankallandei Gruppen Övriga Sverige

———————————————————————————-

Den 5:e december samlades Norrlandsförbundets grupp”Övriga Sverige” för årets sista träff med temat närheten till service i glesbygd. Den här gången hade vi bjudit in tre forskare, alla med glesbygdsforskning på programmet. På träffen deltog både medlemmar och gäster,samt för första gången en deltagare på videolänk. Vi var som vanligt hos NorthSweden Stockholm Office och bjöd på förtäring med norrländsk anknytning.

På mötet den 5:e december var det dags att höra vad forskningen hade att bidra med i våra glesbygdsfrågor. Och vi fick även en möjlighet att diskutera några av våra idéer och tankar med dem.

Josefina Syssner är biträdande professor på Linköpings universitet och verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier i Norrköping. Josefina är även ledamot i expertkommittén för kommunutredningen. Josefinas arbete har fokuserat på politik och policyfrågor. Kommuner arbetar gärna med kvantitativa mål för utveckling trots att hälften av våra kommuner faktiskt krymper. Vad händer då i dessa kommuner, och hur sätts de politiska målen utifrån att de krymper? Eller talar man ändå enbart om tillväxt som den enda lösningen? Vilka beslut har då kommunerna motvilligt behövt fatta? Exempelvis när hälften av skoleleverna inte längre är kvar. Josefina har skrivit flera böcker som belyser detta dilemma. Böcker som kan stödja beslutsfattarna att fatta ”rätt” beslut.

Alexandre Dubois arbetar på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och har tidigare varit verksam ett 10-tal år med frågor som har kopplingar till EU:s regionalpolitik. Temat för Alexandre var ”Framtidens glesbygd”. Och det finns goda förutsättningar för att se positivt på den norrländska glesbygden. Norrland är sannolikt den rika regionen om man ser till tillgångarna. Behövs det en ny regionalpolitik nu när inte så många ”armar” behövs för att arbeta fysiskt? Mycket är mekaniserat. SLU har nyligen fått ett uppdrag från regeringen att föreslå en förbättrad samordning och samverkan, bland annat genom att utarbeta nya indikatorer. Alexandre arbetar även med en studie av hur småskaliga jordbrukare kan bygga upp samverkan med olika agenter och konsumenter för att skapa korta livsmedelskedjor.

Maria Vallström är forskare i etnologi på Hälsinglands utbildningsförbund. Maria inleder med frågan ”Vad är det som är så bra att vara så många?” I mindre samhällen får man bygga på det som finns – inte det som borde finnas. Medborgarna kan inte utgå från att kommunen ”fixar allt”. Marias forskning har bland annat omfattat bruksmiljöer och vilka effekter som genomströmning av medborgare får i mindre samhällen. En ytterlighet är de skogsarbetarbyar som sattes upp utanför vissa orter. I sådana orter skapas lätt ett självförakt. Man blir inte sedd i glesbygden vilket bland annat kan ha påverkat flyktingarnas situation i mindre orter. Det kan också vara svårt att tolka attityderna i de små orterna när språkbruket förvillar. Men Maria menar att språket låter ofta mycket värre än vad det är menat.

En vanlig bild av glesbygden är att glesbygdsorterna tappar kompetens genom utflyttning. Det är en naturligt att ungdomar flyttar för att få utbildning, men sedan är det få av dem som flyttar tillbaka eftersom det ofta saknas kvalificerade arbeten. Här behöver samhället stödja. Med digitaliseringen och ett grundutbud av service borde lokala kunskapsföretag ha en bra möjlighet att etablera sig i glesbygdsorter som alternativ till städerna.

En lösning som vi har diskuterat på tidigare träffar är ”Edselehjulet”. I Edsele tog samhället över skolan och startade en servicepunkt för orten. Lanthandlarna står för en annan grundläggande service genom att vara utlämningsställe för post/paket, apotek och systembolag samt betaltjänster, turistinfo m.m. Tillsammans med en förening som Edselehjulet kan man sannolikt vända utvecklingen mindre orter i glesbygd.

Vi nämnde också att vi tidigare har diskuterat PostNord som en outnyttjad möjlighet. PostNord skulle kunna bli ett logistiskt nav i glesbygden om de får ett utökat uppdrag. Det kan handla om utkörning av paket och livsmedel från lanthandlarna till medborgarna, hämtning av produkter från lantbrukare i närproduktionen, körning av barn till och från förskolor och skolor, samordning av körningar med ortens minibuss till större orter eller städer osv.

Många små kommuner har akuta ekonomiska problem. Kunnandet om glesbygdskommunernas ofta mycket svaga ekonomi tycks dock vara begränsat hos centrala organisationer och myndigheter. I debatten kring lämpliga åtgärder framförs ibland att glesbygdskommunerna kan spara många miljarder genom effektivitetsåtgärder. Det stämmer inte med den bild vi har fått. 

Vid tangenterna,

Lars Agerberg

———————————————————————————————————

Gruppen ”Övriga Sverige” – gruppens träff den 11 september

Norrlandsförbundets grupp Övriga Sverige träffades den 11 september på North Sweden Stockholm Office i Stockholm. Vi var 12 deltagare som deltog på träffen, varav 7 medlemmar och 5 gäster. Norrlandsförbundet bjöd som vanligt på förtäring med norrländsk anknytning, utvald av vår egen matexpert Ella Nilsson.

Vårt tema för 2019 är närheten till service i glesbygd. Vi konstaterade i vår träff den 3:e april att närheten till service är en viktig förutsättning för hållbara samhällen. Särskilt i Norrland där avstånden ofta är en betydelsefull faktor. Sedan aprilmötet har gruppens ledning arbetat med att identifiera organisationer som direkt eller indirekt stödjer eller ansvarar för service: Kommuner, landsting (regioner) får stöd i olika frågor från SKL. Tillväxtverket administrerar olika stödformer för glesbygd och landsbygd. Statens servicecenter håller på att etablera lokala servicekontor för medborgarservice. Livsmedelskedjorna stödjer lanthandlarna som ofta är mycket mer än livsmedelsbutiker. Vi hade därför bjudit in Håkan Björklund från Axfood som gäst på träffen. Håkan ansvarar för Axfoods framgångsrika utvecklingsprogram för lanthandlare.

Gäster på träffen var även Anders Sellström från Region Västerbotten och Camilla Brodin, ledamot i Riksdagens näringsutskott. Anders informerade om hur EU arbetar med regionala stöd.

Under träffen inspirerades vi av föreningen ”Edselehjulet” som verkligen har tänkt utanför ”boxen”. De 450 edseleborna har lyckats kombinera bensinmack, friskola, transporter av barn till skola och dagis, hyreslägenheter, restaurang, skolbespisning, idrottsförening, kontorshotell och äldreboende i föreningens regi. Nya synsätt och nya former för samverkan tycks därmed vara framgångsfaktorer.

Att skifta från utbudsdrivet till behovsdrivet synsätt kan räcka långt. Lanthandlarna har redan gjort den resan. De levererar inte bara matvaror och bensin utan är även agent för apotek, systembolag, paketleveranser, turistinformation, stugbokning m.m. Kommunerna borde tillämpa samma synsätt och bli agenter för medborgarnas behov istället för att enbart leverera tjänster som de framgår i Kommunallagen.

Detta och mycket annat kommer att diskuteras ytterligare i nästa träff med Övriga Sverige, då forskare ska få berätta om sin forskning och sina slutsatser. Vi återkommer med tidpunkt och med en presentation av de forskare som kommer att delta.

Mer info finns under denna länk

———————————————————————————————-

I början av mars kallade Norrlandsförbundets grupp ”Övriga Sverige” till en träff för medlemmar och inbjudna gäster. Vi blev 12 personer från mycket olika bakgrunder som träffades den 3 april på North Sweden Stockholm Office, Gamla Brogatan 19. Temat för mötet var att utvärdera ett verktyg som kan ge en nyanserad bild av de norrländska kommunernas styrkor och svagheter. Ledningen för gruppen hade därför bjudit in Johanna Giorgi från Tillväxtverket för att få en presentation av deras nya analysverktyg BRP+. Vi hoppas att det verktyget ska kunna förse oss med ett underlag att arbeta vidare med tillsammans med offentliga, privata och civilsamhällets aktörer för att gemensamt förbättra attraktiviteten hos den norrländska glesbygden/landsbygden.

Under träffen bjöd vi på en lätt meny av norrländska råvaror, sammanställd av gruppens matexpert Ella Nilsson. Nästa träff planeras till början av juni, om planerna går i lås, och då kommer vi att ta ytterligare ett steg mot en modell för en mer attraktiv glesbygd/landsbygd i Norrland. I denna första träff har vi fått ett verktyg för att identifiera styrkor och svagheter i de norrländska kommunerna. Nästa steg kan vara att bjuda in några representanter från offentliga, privata och civilsamhällets aktörer på nationell nivå som har verktygen för att förbättra attraktiviteten. Vi i ledningen för gruppen ”Övriga Sverige” återkommer med mer information om detta, och är tacksamma för synpunkter och idéer.

Mer information finns under denna länk.

———————————————————————

Postat den 2019-02-21 av admin

Inbjudan till 2019 års förbundsmöte

Förbundetsmötet 2019 arrangeras i Sollefteå 11 -12 april.

Huvudarena för mötet blir Hallstaberget. Vid förbundsmiddagen sker utdelningen av hedersbelöningarna Olof Högbergsplaketten och Norrlandsbjörnen.

Programmet i övrigt kommer att i huvudsak att handla om förbundets Leaderprojekt ”Norrländsk bildväxling” Hur förändrar vi mediebilden av Norrland. Medverkan från ideell, offentlig och privat sektor på lokal och regional nivå.

Årsmötets formella del äger rum under förmiddagen fredagen den 12 april.

Boka in dagarna, känn dig välkommen till ett dygn med norrlandsvänner.

Detaljerat program PDF

Anmälningslänk

Förbundsmötet är avgiftsfri för medlemmar och pristagare.

Sista anmälningsdag är 1 april.

Eventuella frågor om förbundsmötet. info@norrlandsforbundet.se

———————————————————

Inbjudan till konferens

En ny kommunal skatteutjämning – 
för en rättvis regionalutveckling!

Torsdag den 17 januari kl: 13.00

Ansia konferenslokal, Lycksele

Utredningens huvudsekreterare Anders Norrlid medverkar.

Kaffeservering! Inbjudan

Anmälan om deltagande till lycksele@sv.se senast måndag 14/1 2019

Välkomna!

Arrangörer:

Norrlandsförbundet, Hela Sverige Ska Leva Västerbotten och Vuxenskolan

——————————————————————————–

Mingelmöte, ”Tillsammans för Norrland” 

mingelmote2

Jonas Unger och Lars Agerberg hälsar välkomna!

Tisdagen den 10 april genomförde Norrlandsförbundets grupp ”övriga Sverige” en nystartsträff i Region Västerbottens lokaler på Kungsgatan i Stockholm. Entusiaster och experter kring Norrlands möjligheter och utmaningar träffades i ett mingelmöte. Mötet var en nystart för externa aktiviteter. Initiativtagare till träffen var Lars Agerberg och Jonas Unger. Planer på ett nytt projekt ”tillsammans för Norrland” diskuterades.

Möjligheter finns här att ta del av noteringar från mötet.

————————————————————-

Mingelmöte, ”Tillsammans för Norrland” 10 april

Norrlandsförbundets grupp ”Övriga Sverige” genomför ett mingelmöte i Stockholm den 10 april.

Lokal: Region Västerbottens lokaler, Kungsgatan 60.

Tid: 10 april kl. 17.15 – 20.00

Program

För ytterligare information, kontakta Jonas Unger, tel: 070-595 81 75

——————————————————————

Förbundsmötet 2018 arrangeras i Östersund 26-27 april

Huvudarena för förbundsmötet blir Jamtli museum.  Förbundsmiddagen med utdelning av hedersbelöningarna Olof Högberg-plaketten och Norrlandsbjörnen sker i Rådhuset.

Programmet i övrigt innehåller företagsbesök, presentation av några företeelser och verksamheter i länet.  Årsmötets formella del äger rum under förmiddagen fredagen den 27 april.
Boka in dagarna, känn dig välkommen till ett dygn med norrlandsvänner!

Detaljerat program, PDF.

Anmälningslänk

Förbundsmötet är avgiftsfri för medlemmar och pristagare.

Sista anmälningsdag är 14 april.

Frågor om förbundsmötet:

Fel: Kontaktformulär hittades inte.